MYT 13
"Invandringen kostar Sverige tiotals miljarder kronor varje år"
SANNING: Det finns nationalekonomiska studier som gjorts avseende invandring och
effekter på exempelvis tillväxt, handel, företagande, löner och
offentliga finanser. Det finns inget självklart sätt att foga samman
dessa olika perspektiv till ett svar.
Vissa studier av invandring
i USA och Japan pekar på svagt positiva effekter på tillväxten, men det
finns även studier som visar på svagt negativa effekter. Studier av den
fria rörligheten inom EU pekar på vissa positiva effekter på
tillväxten. Flera studier pekar på att invandring leder till ökad handel
med invandrarnas ursprungsländer, t.ex. visar en svensk studie från
2012 att svenska företag som anställer personer med utländsk bakgrund
ökar både sin export och import. Enligt den registerbaserade
arbetsmarknadsstatistiken (RAMS) är andelen egna företagare bland de
förvärvsarbetande högre för utrikes födda än för inrikes födda. Studier
visar också att företagare med utländsk bakgrund har fler anställda per
företag. Det finns teorier om att öppna och toleranta samhällen är mer
uppfinningsrika, och Sverige ligger också i topp i flera internationella
index över innovationsklimat.
Det är inte helt klart hur
invandringen påverkar de offentliga finanserna. De beräkningar som finns
visar på större kostnader än intäkter. Två viktiga faktorer som
påverkar beräkningarna är åldern hos människor som kommer till Sverige
och hur stor andel som arbetar. En förbättrad integration kan ge stora
positiva effekter. Det bör också noteras att beräkningarna handlar om
offentliga intäkter och utgifter på individnivå. De positiva effekterna
som invandring har på samhällsekonomin som helhet genom ökad tillväxt,
handel och företagande ingår inte.
Sammantaget kan vi se att
Sverige, har kunnat kombinera en förhållandevis hög invandring med en
god ekonomisk utveckling. Vi står oss väl såväl när det gäller mått på
ekonomisk produktion som bredare välfärdsmått.